Skräcken har givit med sig för denna gång, mår bättre sedan ett par dagar tillbaka. Solen skiner men jag vill inte tänka att det är vår än. Det är en vacker senvinterdag. Inget mer att skriva förutom att den gamla vanliga frustrationen gnager i bröstet. Kastar mina nät i alla väderstreck och ber en stilla bön om tålamod.