söndag 12 september 2010

Meningslöst. Allt är meningslöst.

2 kommentarer:

  1. Mening innebär begränsning.

    / Sofia

    SvaraRadera
  2. OM TUSEN ÅR

    En dallring i en fjärran rymd, ett minne
    av gården, som sken fram bland höga träd.
    Vad hette jag? Vem var jag? Varför grät jag?
    Förgätit har jag allt, och som en stormsång
    allt brusar bort bland världarna, som rulla.

    Verner von Heidenstam


    När jag läser den här, så får jag förstås en beskrivning av hur meningslös min existens är i det stora hela, men samtidigt så får jag perspektiv på livet, på ett sätt som får mig att vakna till. Jag lever! En liten liten stund på den här jorden. Sen finns jag inte mer. Det är ändå något fantastiskt med detta stycke liv, så begränsat, och ändå så oändligt inom min egen begränsade rymd: det är allt, i just mitt liv. Det är ofattbart att jag en gång inte ska existera. Just därför, är livet också ofattbart. Jag brukar säga, att livet kanske inte har någon mening, kanske inte ens är lyckligt, men det är värdefullt, just på grund av vetskapen om att det en gång ska gå förlorat. Som att förlora något och sätta värde på det i förväg.

    Meningslöst - ja, men inte nödvändigtvis värdelöst.

    / Sofia

    SvaraRadera