söndag 14 mars 2010

Hon sade att jag verkar vara "en bra kille", ett yttrande som för en gångs skull inte åtföljdes av ett men. När jag är full av intryck tillbringar jag gärna en dag i ensamhet och reflexion. Jag tog en halkig promenad i Ekebydalen. Jag passerade ett par män, en yngre och en äldre, och noterade hur lätt de föll varann i talet, hur de delade världsbild. När jag och min far samtalar låter det som en blandning av pilsnerfilm och I väntan på Godot. Att växa upp utan stark manlig förebild är underskattat. Man tvingas bli sin egen människa.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar