Idag drar ännu ett snöoväder in. Det har jag ingenting emot. Tidigare såg jag någon form av tröst och transcendens i årstidernas gång. Nu ser jag bara tecken på att min tid är utmätt. Slutet närmar sig och det finns så mycket jag vill göra.

Missförstå inte nu. Jag mår okej. Inte lycklig just, men i balans.